Stimulating the diffusion of environmental technologies through export

From this background, the aim of this thesis is to analyse how to stimulate the diffusion of environmental technologies through export. This aim is operationalised using four research questions, which focus on governmental initiatives to promote environmental technology export and their perceived effectiveness among targeted firms, obstacles to and drivers for export among municipally owned companies, the use of international city networks to facilitate environmental technology export and components of business concepts for environmental technology export. These questions are explored in the Swedish context using document analyses, interviews and internet surveys in a compilation thesis which consists of a cover essay and an appendix of five scientifically peer-reviewed and published journal articles.

The conclusions are that governmental export promotion initiatives are often generic for all kinds of exporters, including environmental technologies, and comprise financial support, information provision, education and training, and trade and mobility-related programs, often with little incorporation of the specific characteristics of environmental technologies which many exporters perceive as ineffective. Municipally owned companies experience different barriers to and drivers for engaging in international activities compared to privately owned companies, and are often involved in international projects which are not always commercial export. International city networks serve as important arenas for bi-directional information sharing and learning regarding market characteristics, environmental challenges and potential solutions, building legitimacy for technologies and their suppliers. Regarding components of business concepts for the export of environmental technologies, regulation, legitimacy and private-public partnership are identified as particularly important based on the complexity and systemic nature of environmental technologies.

Altogether, this thesis makes a contribution by conceptualising the export of environmental technologies with emphasis on technology characteristics, the technology supplier including their business concepts, obstacles to and drivers for export, technology adopters and their characterisation, communication channels and the diffusion context. For policy makers, a dynamic approach to environmental technology export promotion, in which specific attributes of environmental technologies and their suppliers are considered along their international business development, is suggested as a complement to existing generic initiatives. The possibility to provide such support should be reconciled with resource effectiveness, heterogeneity among companies and the complementary role of governmental interventions to market initiatives. Finally, partnerships between publicly and privately owned companies are suggested as particularly relevant since they build on the long-term experience, functioning proof-of-concept and legitimacy of publicly owned companies together with the competitiveness and flexibility of privately owned companies. These attributes could help overcome the liabilities of foreignness and newness, as well as resource constraints which challenge environmental technology export.

De stora miljöproblemen innebär komplexa samhällsutmaningar och allt eftersom miljöproblemglobaliseras ökar behovet av en internationell spridning av miljöteknik. Export är ett sätt attsprida teknologier internationellt, men trots de potentiella fördelarna med miljöteknikexportstöter det ofta på hinder. Exempel på sådana hinder är externa effekter som att miljönytta intetillfaller det exporterande företaget, och att konkurrenter åker snålskjuts på de företag som tar deinitiala stegen.

Utifrån denna bakgrund syftar den här avhandlingen till att analysera hur miljöteknikexport kanstimuleras ytterligare. För att besvara syftet har fyra frågeställningar utformats som fokuserar påstatliga initiativ för att främja export av miljöteknik och hur deras effekter uppfattas bland företagi målgruppen; hinder och drivkrafter för export hos kommunala bolag; internationella nätverkmellan storstäder som arenor för att underlätta export av miljöteknik; samt affärsmodeller för attexportera miljöteknik. Frågeställningarna utforskas i ett svenskt sammanhang genomdokumentanalys, intervjuer och enkäter. Avhandling bestående av en sammanfattande ”kappa”och fem publicerade vetenskapliga artiklar.

Resultaten från avhandlingen visar att statliga initiativ för att främja export oftast är generiska förolika typer av exportörer inklusive miljöteknikföretag. Initiativen inkluderar vanligtvis finansielltstöd, information, utbildning samt stöd för marknadsbesök och mobilitet. Dock tas ingen störrehänsyn till de särskilda egenskaperna hos miljöteknik vid utformandet av stödet. Stödet uppfattasdessutom av många miljöteknikexportörer som ineffektivt. Kommunala bolag har andra hinderoch drivkrafter än privata företag för att engagera sig internationellt och är oftast involverade iprojekt som inte är direkta exportaktiviteter. Internationella nätverk mellan städer kan fungerasom arenor för informationsutbyte och lärande mellan olika aktörers marknadsegenskaper,miljöproblem och potentiella lösningar samt bidra till legitimitet för tekniken och dessleverantörer. När det gäller utveckling av affärsmodeller för att exportera miljöteknik framstårlagstiftning, legitimitet, och samarbete mellan privata och offentliga aktörer som särskilt viktigt attbeakta på grund av miljöteknikens komplexitet och systemiska natur.

Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till en konceptualisering av miljöteknikexport genom attfokusera på teknikens egenskaper, dess leverantörers affärsmodeller, hinder och drivkrafter förexport, de som köper tekniken och deras egenskaper, kommunikationskanaler samt sammanhangdär spridningen sker. En rekommendation är att politiska beslutsfattare borde stödja export avmiljöteknik på ett dynamiskt sätt där specifika egenskaper hos miljöteknik och dess leverantörerbeaktas i takt med deras internationella affärsutveckling. En dynamisk ansats kan vara ett brakomplement till många befintliga generiska statliga initiativ för att främja export av miljöteknik.En sådan ansats bör ta hänsyn till resurseffektivitet, olikheter mellan företag, samt varakomplementär till de icke-statliga initiativ som redan finns på marknaden. Slutligen föreslåssamarbeten mellan offentliga och privatägda företag, vilket anses högst relevant eftersomoffentliga företag kan bidra till att kombinera den mångåriga erfarenheten av miljötekniskalösningar samt den legitimitet som sådana företag kan ha med privata företags styrkor så somkonkurrenskraft och flexibilitet. Dessa förslag kan bidra till att minska de exporthinder som haratt göra med att miljöteknik ofta är ny och främmande, samt miljöteknikföretagens oftabegränsade resurser.